Ha - nu har jag konstaterat att jag är inne! Jag har nämligen fått ett litet vansinnesryck och börjat sticka, och vad pratades det om på tv:s morgonnyheter, om inte stickning!
Jag har aldrig varit någon handarbetsmänninska, jag tyckte heller aldrig speciellt mycket om textilslöjden i skolan. Däremot var jag en av alla andra som satt tillsammans med goda vänner och tittade på någon hyrd videofilm någon gång på 80-talet och stickade tröjor så det yrde ullgarsnflagor omkring oss. Det spelade liksom ingen roll när vi träffades, så nog var stickningen med!
Nu fick jag helt plötsligt för mig att det skulle vara kul att sticka något - varför inte liksom... Så här produceras ullstrumpor minsann. Tydligen har det varit lite inne i höst, det där med att sticka. Och uppenbarligen ska det ha en viss lugnande och terapeutisk inverkan på oss. Och är det så, att vi kan sticka oss friska, så varför inte...
(Jag kan erkänna att det inte är något sådär väldigt avancerat, det där med att sticka sockor i min värld, det där med hälar är överkurs, ni har väl hört talas om tubsockor!)
Kul med stickning. Jag minns att jag fick hyfsad koll på hur jag skulle göra när jag hade textilslöjd i 6:an. Men det var MÅNGA år sen... :-)
SvaraRaderasv:
Ja, det är en bra fråga. Vet faktiskt inte, jag brukar dessutom undvika sådana "folkliga" traditioner. Men gott är det. :-)
ullstrumpor, det blir säkert skönt i Singan ;P
SvaraRadera